onsdag 27 maj 2015

Dag 08.

Dag 08 - Ett ögonblick.

Ett plus. Ett litet plus på en sticka som gjorde mig både lycklig och rädd på samma gång. Hela världen snurrade tillsammans med tankarna, aldrig kunde jag ana att en kropp kunde fyllas av så många känslor och tankar samtidigt. Glädje, för att bli mamma. Rädsla, för allt nytt och skrämmande som skulle komma. Sorg, för tanken att inte klara av utmaningarna som ett barn innebär. Lycka, för att min dröm om att starta familj höll på att bli sann. Massa känslor blandat med skratt och tårar. Aldrig någonsin hade jag känt mig så förvirrad och liten som just den stunden. Men aldrig heller så stolt, redo och vuxen.

Ett ögonblick som förändrade mitt och Andreas liv för alltid. Ett ögonblick som var det bästa som kunde hända oss.

Jag i sjätte månaden. Tjock och lycklig :D

Jag och min Prinsessa <3


måndag 25 maj 2015

Dag 07.

Dag 07 - Mina bästa vänner.

Jag har många kompisar och jag tycker oerhört mycket om de alla. Men det finns två som jag skulle kalla för bästa vänner. Min make Andreas och Henna.

Jag lärde känna Andreas när jag var sexton år. Jag tyckte bra om honom redan då och umgicks en hel del då vi tillhörde samma kompisgäng, men vi blev goda vänner ett par år senare. Jag har alltid kunnat prata med honom om exakt allt, något som jag verkligen hade svårt för när jag var yngre och mådde dåligt. Men han hade tid och ork att lyssna och han visade att han faktiskt brydde sig. Jag var tjugo när vi blev ihop och kärleken och vänskapen blir bara starkare för varje år som går. Vi älskar att diskutera. Dricka te och sitta på altanen och bara låta samtalen flöda. Innan vi ska sova kan vi prata bort en massa timmar om allt och ingenting. Jag har alltid kunnat vara mig själv med honom, ärlig och trygg. Han är en helt fantastisk vän, partner och pappa till våra barn. Jag är lyckligt lottad som får vakna upp med honom varenda morgon. Han gör allting mycket bättre och vackrare.


Unga och nykära.


Henna lärde jag känna när vi båda jobbade inom äldrevården, vi var båda tjugo år. Jag tyckte genast om henne. Hon spred glädje omkring sig och jag kände mig väldigt bekväm och trygg med henne, också något som var ovanligt för mig på den tiden.
Vi umgicks aldrig privat, fast vi pratade ofta att vi borde göra det. Hon slutade på jobbet, sedan även jag. Jag fick barn, hon fick sitt andra barn och tiden gick.

När Karolina var nästan ett år såg jag en film med Kirsten Dunst på tv. Hon och Henna har lite liknande drag och jag kom att tänka på Henna och kände att jag saknade henne. Dagen efter ringde jag henne och vi bestämde oss för att ta en fika med våra bebisar. Det var ett riktigt härligt möte, mycket prat och skratt. Hennes pojke är bara några månader äldre än tösen och det var riktigt trevligt att umgås med någon som också har barn, då ingen annan av mina kompisar hade det och det kändes rätt ensamt emellanåt. 

Under dessa år har hon blivit en nära vän till mig. Jag känner verkligen att hon är någon jag alltid vill ha i mitt liv och jag älskar att umgås och prata med henne. Jag blir alltid på gott humör när jag träffar henne och jag önskar att det fanns mer tid så vi kunde umgås oftare. Jag har sällan träffat en människa som är så vacker på både insidan och utsidan.


Dag 06.

Dag 06 - Mitt hem.

Inte första gången jag skriver om mitt hem, min borg, min trygghet. Eftersom vädret i Sverige är kasst större delen av året, så tillbringas en hel del tid här hemma och därför är det viktigt att se till att vi alla i familjen trivs. Vi älskar den vita stilen. Den är fräsch och med rätt accessoarer, även hemtrevlig och mysig. Applicerar gärna lite färger i olika rum, men för mycket färger och prylar gör mig bara stressad, vilket är det sista jag vill känna i mitt egna hem.


Det bästa med vårt hem är läget. Att ha vacker natur och underbara badstränder i närheten är lyx för mig. Jag vill inte bo alldeles för nära stan så länge barnen är små och Bomhus är ett barnvänligt och populärt område med bra förskolor och skolor. Det bor en hel del barnfamiljer här och det är ett lugnt område.

Radhuset har fem rum och kök, samt en källare med hobbyrum, matkällare, tvättstuga och stort förråd. Alldeles lagom för en familj på fyra.

Älskar tegelväggen i hallen. Trapporna var förut furufulgula, men är idag vita med gråa halkskydd. Passar bättre hemma hos oss.
Blommor ger liv och färg till hemmet, men eftersom jag har en tendens att ta livet av blommor, så köper vi en hel del snittblommor istället. Tulpaner är min favorit!

Här sover  vi gött!

Idag har vi en grå matta under matsalsdelen, här ser det väldigt tomt och konstigt ut bara.

Vår älskade altan. Enda rummet med massa färg :D

Mattis rum. Såklart i ljusa färger.


Köket som ska renoveras senare.

Entrén.


Framsidan.

söndag 24 maj 2015

Dag 05.

Dag 05 - Vad är kärlek?

En jättesvår fråga... vad är kärlek? Det är svårt att sätta ord på känslor, framförallt så starka känslor som just kärlek. Men jag förknippar ordet Kärlek med glädje. Även om man är olyckligt kär, så kan det pirra till sådär härligt i magen och man blir glad av att tänka på personen. Man vill vara nära den personen. Så har det i alla fall varit för mig. Kärleken kan se olika ut för olika personer och kärleken till olika personer är inte densamma.

Kärleken till mina barn är såklart annorlunda mot det jag känner för min man, mina vänner och familj. Det jag känner för barnen är obeskrivbart, stort, oändligt. Mina barn är de enda jag utan att blinka skulle offra allting för. De är en del av mig, något större, något häftigare.




Ett annat ord jag förknippar med Kärlek är omtanke. Min man, familj och vänner är människor jag verkligen bryr mig om med hela mitt hjärta, jag vill att de ska ha det bra och vara lyckliga. Jag mår bra av att ha dem nära mig och förhoppningsvis känner de likadant.

Kärleken till djuren då? Samma sak där, glädje och omtanke. Jag blir lycklig av att ha djur omkring mig och skulle gärna vilja ha fler husdjur. Att ta hand om, älska och känna sig omtyckt av djur är en underbar sak och jag tror att även barn mår bra av att växa upp med djur omkring sig.

lördag 23 maj 2015

Dag 04.

Dag 04 - 10 saker ni inte vet om mig.
 

1. Jag är besatt av inrednings- och skvallertidningar. Det började när jag ammade och ville ha något att göra samtidigt. Jag slutade amma för lääänge sen, men tidningsberoendet håller i sig,

2. Jag började färga håret när jag var tretton år och har sedan dess inte sett min riktiga hårfärg. Har färgat det i olika nyanser av brunt, rött, lila, blondt. Ibland blir jag sugen på att färga det ljusrosa, men känner mig samtidigt lite för gammal för det. 

3. Jag är besatt av Loka med päronsmak. Måste dricka det varje dag.

4. Jag är också beroende av kaffe. Morgonkaffet är godast, utan den skulle jag vägra kliva upp på morgnarna.

5. Jag drömmer ofta sanndrömmar och visste redan som sextonåring att jag skulle få mitt första barn när jag var tjugoett.

6. Även om jag uppskattar själva byggnaderna, så mår jag inte bra av att vara inne i kyrkor. Detta är också en av anledningarna till att jag och Andreas valde att gifta oss utomhus.

7. Jag är oerhört doft-ljus- och ljudkänslig.

8. Jag älskar mina barn, men annars kan jag inte påstå att jag är särskilt barnkär. Bebiskär ja, efter det blir de mest bara jobbiga.

9. Vill jag ha något, så ska jag ha det på en gång. Jag  vill inte vänta en vecka, en dag eller en minut. Jag ska ha det NU.

10. Jag tycker att det är läskigt med dvärgar. Hemskt, jag vet.

fredag 22 maj 2015

Dag 03.

Dag 03 - Mina föräldrar.

Mina föräldrar har hållt ihop i över fyrtio år, vilket är både imponerande och rätt ovanligt idag. Det som jag uppskattar mest hos dem är deras kämparglöda, framförallt hur de tillsammans kämpat sig igenom alla svårigheter och hinder de mött på. Förhållanden är inte alltid en dans på rosor, de om någon vet det, men gav aldrig upp. Jag är tacksam för det och tror att det är mycket tack vare dem som jag själv gärna kämpar extra mycket i förhållanden, även om det för stunden känns jobbigt. Finns kärleken, så finns hoppet.

De är födda och uppvuxna i Finland, men har bott i Sverige i över trettio år nu. Båda kommer från små byar från olika delar av landet och deras uppväxt skiljer sig så mycket från min egna. Båda bodde på landet, mamma med sin tvillingsyster hos sina fosterföräldrar och pappa med sina tolv syskon. Mycket hårt jobb och slit, deras arbetsmoral är något högre än hos de flesta andra jag mött.

Båda är pensionerade idag, pappa f.d skogsarbetare och mamma undersköterska. Under min uppväxt var mamma hemma med oss barnen, vilket innebar lyxen att slippa dagis, få äta hemlagad mat varje dag och få massa tid med åtminstone den ena föräldern. Rena drömmen och något jag än idag uppskattar.

Jag skulle beskriva mina föräldrar som riktigt envisa stolta finnar. Empatiska med hjärtat på rätta stället, rättvisa med en härlig humor. De har lärt oss att ärlighet varar längst, de har låtit oss ta ansvar och lärt oss vikten av respekt. Och det viktigaste - vi människor är lika mycket värda, oavsett vilka vi är, hur vi ser ut och vart vi kommer ifrån.


Unga och nyförlovade <3

Matti med sin älskade ukki.

Karolina med sin älskade mummi.

Jag och pappa juni 2014.

Jag och mamma juni 2014.


torsdag 21 maj 2015

Dag 02.

Dag 02, Din första kärlek.


Jag har riktigt svårt att bli kär. Förälskad har jag varit många gånger, men det går snabbt över. Första gången jag blev kär "på riktigt" var under gymnasietiden, i en kille som umgicks med en del av mina nyfunna kompisar. Jag tyckte att han var både snäll, rolig och pratsam och det är egenskaper jag uppskattar hos både pojkvänner och vänner. Vi blev ihop och var tillsammans i över 2½ år. Vi förlovade oss, bodde ihop, skaffade tre (!) katter. Jag gick från att vara tonåring till vuxen och som i många andra förhållanden, så växer man helt enkelt ifrån varandra. Jag flyttade ifrån lägenheten med två av katterna, samt kaninen som jag fortfarande har kvar. Vi fortsatte vara kompisar flera år efteråt, men nu är det ett par år sen sist vi sågs.

Kortfattat, men det får räcka :D

onsdag 20 maj 2015

Dag 01.

Dag 01 - Presentera dig själv.






32-årig tvåbarnsmamma som är född och uppvuxen i Gävle, staden som jag tänkt och försökt lämna flera gånger, men av en rad olika anledningar blir jag alltid kvar. Är gift sedan (snart) sju år tillbaka med mannen i mitt liv, min bäste vän och själsfrände. Bor i Gamla Bomhus i ett radhus och trivs hur bra som helst!

Mina föräldrar är från Finland och jag själv gick i finsk klass 1-4. Vet inte riktigt när jag lärde mig svenska, antar att det var i lekparken när jag var runt 5-6 år. Att splittras från klassen och börja i en svensk klass var inte lätt. Jag hade inga problem med språket, men känslan att konstant känna sig, och höra, att man var annolunda, var jobbig. Mobbning och utanförskap blev min vardag, jag hade inte många vänner, men skolan gick bra ändå. Kunskap är makt, right?

Jag utbildade mig till massör, men pga min sjukdom kan jag inte fortsätta med det. Just nu vet jag inte riktigt vad jag vill jobba som "när jag blir stor", men tror och vet att allting tenderar att lösa sig på ett sätt eller ett annat. Samtidigt skrämmande tanke, att inte ha kontroll. Planera är något jag tycker om att göra och tyvärr ogillar jag när oväntade saker händer. Kanske något jag ska försöka bli bättre på...?

Bakning, städning och inredning är något jag verkligen tycker om och som gör mig på gott humör. Jag uppskattar inte stök och kaos och definitivt inte här hemma. Småstök emellanåt är ok, men där går min gräns :D Kvällspromenader, rollspel, böcker och serier är också något jag verkligen tycker om, men det som gör mig lyckligast är att umgås i goda vänners lag. Familj och vänner, allt man egentligen behöver för att en ska må bra. Och god mat :D

Jag älskar djur och har aldrig varit utan. Just nu har vi bara en kanin, men har varit lycklig ägare till katter, kaniner, marsvin och råttor. Eftersom maken är allergisk så kommer vi tyvärr inte kunna skaffa katt, vilket är mitt absoluta favoritdjur.

Jag är rätt envis av mig och dålig förlorare, så jag undviker helst spel och framförallt att spela mot maken (som har en tendens att ALLTID vinna). Jag brukar få höra att mina bästa egenskaper är att jag är bra lyssnare, generös och fördomsfri och jag vill gärna hoppas att det är så.






30 dagar.


30 dagars bloggande



Tänkte försöka ge mig på 30 dagars bloggande där man bloggar om ett ämne om dagen. Får se hur det går med det, jag kanske tröttnar efter ett par dagar och ger upp. Nåväl, dessa är då ämnena -
 
Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – 10 saker du inte vet om mig
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Mitt hem
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro eller livsfilosofi
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – Dåliga vanor och laster
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Om det här vore min sista dag
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Bloggar jag följer
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – 10 dödssynder
Dag 30 – Ett sista ögonblick











måndag 18 maj 2015

Ninjago.

Det blev ännu ett kalas för lillemannen, men nu är det äntligen slut! Matti hade Ninjagotema på sitt kompiskalas och självklart skulle tårtorna ha samma tema. Såhär blev de -

Ljus botten fylld med päronfluff och glassfluff. Spacklad med grädde, täckt med marsipan. Dekorationer i sockerpasta och marsipan.



Ljus botten fylld med glassfluff samt jordgubbssylt/grädde, spacklad med grädde, täckt med marsipan och text i sockerpasta.



Gott med chokladbollar!

Temat var, som sagt, Ninjago, men det var svårt att hitta något med det temat. Fick göra egna ballonger och lillemannen var väldigt glad för det!