Stolar.

Hela familjen sover och jag sitter i vardagsrummet och njuter av tystnaden. Sen vi gjorde om i detta rum så sitter vi här mycket mer, vi tittar t.om på film/serier här. Vanligtvis ligger vi nedbäddade i sängen med laptopen framför oss, men har man en ny soffa och en stor tv så känns det bara dumt att inte använda dem. Äntligen kan vi se på Netflix på tv:n också och barnen är överlyckliga. Eftersom vi inte kör med Windows på våra datorer (vägrar och hatar Windows), så har vi bara kunnat Netflixa på mobilerna och surfplattorna. Inte särskilt bekvämt.

I tisdags skickade jag efter nya stolar till v-rummet och jag känner mig lite som ett barn på julafton. De borde komma nästa vecka och såhär ser de ut:

Lite senare ska vi införskaffa nytt köksbord och stolar, våra börjar ju ge upp. Det blir ett vitt bord och stolarna likadana som de jag skickat efter, fast svarta:

Jag blev riktigt förtjust i andra stolar som jag hade velat ha, men maken tyckte inte att de var tillräckligt bekväma. Jag håller inte med, men båda måste vara nöjda. Såhär ser de stolarna ut, visst är de snygga? :

Det fanns även en annan möbelgrupp som jag blev förtjust i, men återigen tyckte maken annorlunda. Lika bra det kanske, då de är dubbelt så dyra som dem vi till slut valde. Stolarna är lite fulfina, vilket jag anser är charmen med dem:

Nu börjar jag bli nöjd med vardagsrummet, förutom golvet då... tror att det är dags för köket att få sig en makeover snart. Mycket som behövs bytas ut, såsom kyl och frys, arbetsbänken, ugnen och spisen. Lite i taget så blir det bra till slut.

Ha en bra kväll!

Nytt i vardagsrummet.

Jag har under en längre tid försökt övertala maken om att skaffa lite nytt till vardagsrummet, att göra oss av med de mörka filmhyllorna och tv-bänken. Han är väldigt envis, men det är jag också. I helgen införskaffades det äntligen en ny, vit tv-bänk och nu slipper jag det plottriga intrycket som jag tyckte att filmerna gav. Och jag är allergisk mot plotter :)
Jag önskar att vi hade kunnat behålla hyllorna, de är från Ikea, men säljs inte längre. Tyvärr tror jag inte att vi hittar plats åt dem, så vi får försöka sälja eller ge bort dem istället. Trist.

Såhär såg det ut innan:

Och såhär ser det ut nu:

Blomtavlan hade vi bakom soffan förut, men den fick ge plats åt karikatyrteckningarna som barnen fick i Las Vegas. Nu hänger blomtavlan ovanför högtalaren, men vi är osäkra på om vi gillar det eller ej.

Vita ramar från Ikea och nu hänger kidsen bakom soffan. Dålig bild dock.

En annan sak som ska införskaffas är nya stolar. De vi har uppe ska ner till köket och vi ska ha nya, antagligen vita stolar i vardagsrummet. Jag ska skicka efter dem i morgon, hoppas att de är kvar. De gamla är från (surprise) Ikea, inte den bästa kvalitén, men vi köpte dem för sex år sedan då vi båda var fattiga studenter. Såhär ser det ut idag:

Efterbild med de nya stolarna kommer senare. Men innan jag stänger ner här så lägger jag upp en bild på väggdekoren jag vann på Tradera för nån vecka sen och som pryder väggen bredvid badrumsdörren:

En tom och trist vägg känns inte längre lika trist.

 Sov så gott och ta hand om er, vilka ni nu är! :)

Vabb, bio och rage.

Februari brukar ju kallas för vabbuari och i vår familj stämmer det verkligen. Sen vi kom hem från USA så har vi varit sjuka. Barnen blev smittade av mig, men idag kunde de äntligen gå till dagmamman och fritids. Eftersom det är sportlov, så är det ingen skola. Men nu är det dags för sjukdomar igen, älskade Matti kräktes för en timme sen. Jag har haft ont i magen hela kvällen och nu blev jag orolig om det snart är min tur.  Men vi har haft tur, vi har sluppit eländet i fyra år, vilket är ovanligt då man är småbarnsförälder. Vi får se om hela familjen blir sjuk eller ej.

En annan, lite roligare sak, om Matti - han tappade sin andra tand idag och han är så stolt. Jag har då inte godkänt att min lille pojk börjar bli stor, men tyvärr kan man inte stoppa tiden.

Igår var hela familjen på bio och såg "Frost", vilken underbar film! Däremot blev upplevelsen förstörd av en annan barnfamilj som hade skrikande barn med sig och föräldrarna var lika gapiga de med. Så trist att folk inte vet bättre. Jag förstår att barn kan låta (fast då kanske de inte är mogna för bio...), men föräldrar som inte kan säga till sina barn får mig att se rött. Skrik, spring, vrål och sparkar på stolar under HELA filmen. De var inte tysta många sekunder åt gången och jag tänkte inga trevliga tankar om dem just då. Ante sa till slut till dem, men tror du att det hjälpte? Det resulterade i att mamma satt och blängde på honom medan barnen röjde runt och fortsatte med sitt gapande. Rage!

Barnen, som också var besvikna, frågade oss om vi kan köpa filmen senare och det är en film som jag känner att vi måste äga. Och då kan vi se om filmen, i lugn och ro.

USA - Las Vegas och Dallas.

Dags att tillbringa fem dagar i Las Vegas, syndernas stad. Vi hade en barnfri kväll första kvällen och festade loss lite med alltför billiga, men goda, drinkar. Spelade och vann lite och hade det riktigt mysigt. Hotellet var bra, inte lika lyxigt som i LA, men barnvänligt. Att kliva in i Circus Circus var som att kliva in i en magisk värld. Det var otroligt stort och där fanns massa karuseller, pool, flera casinos, hur mycket butiker och restauranger som helst. Helt fantastiskt och jag kan verkligen rekommendera hotellet. Tyvärr blev jag väldigt sjuk redan andra dagen och dagarna flöt ihop. Tvingade kroppen att orka mer än den borde och det slutade med att jag var helt utslagen den sista dagen. Jag har fortfarande inte återhämtat mig, riktigt envis och vidrig förkylning det här som både tösen och makens moster också fick :(

Ett av de bästa minnena är i alla fall när vi badade med hajarna. Jag har alltid haft fobi för just hajar och jag tänkte försöka få ordning på det. Hade mardrömmar om mötet flera veckor innan och jag hade hjärtklappning, men det  gick ju bra. Känns så löjligt att vara så rädd för något och framförallt med en tjock glasvägg emellan. Jag blev inte uppäten och idag kan jag tänka på hajar utan hjärtklappning :P Vi åt också den godaste lasagnen någonsin på en italiensk restaurang på Venetian och testade på Vegas största buffé, Cravings på Mirage. Passande namn på en restaurang, men tyvärr var jag för sjuk för att känna smak och jag åt enbart melon. Testade även aquamassage ett par gånger som gjorde underverk på min stackars kropp. Måste kolla upp om det finns här i Gävle!

Vi hade tänkt se flera shower, såsom Burlesque och Cirque du Solei, men sjukdomen satte stopp för det. Det känns så surt att ha varit i Vegas och missat så mycket. Men absolut att vi ska tillbaka och då åker jag gärna med maken och några vänner istället. Vegas är trots allt en stad för vuxna :P Staden var inte särskilt vacker eller charmig i dagsljus, men så fort mörkret kom så började staden att leva och med alla ljusslingor och ljusskyltar så blev det nästan lite mäktigt. Däremot kan jag inte låta bli att undra hur det är att växa upp där, vilken slags syn på kvinnor de har, de som utsätts för ibland rätt förnedrande reklam och bilder precis överallt. Tösen blev arg på alla nakenbilder på kvinnorna och det blev mycket diskussioner om det ämnet. Hade inte riktigt räknat med att ha sådana diskussioner med min nioåriga dotter, men samtidigt är det bra att hon reagerar och vågar ställa frågor.

Vi fick åka lyxlimo till hotellet.

Rummen var ok och AC:n fungerade :) Vårt rum låg på 24:e våningen.

Dags för party.

Fyra sådana Stawberry Daiquires för ca 65 kr! Insane :D

Jag vann! 150 kr, men ändock en vinst. Däremot klarade jag inte av längre stunder på casinon pga all rökning, som tyvärr är tillåtet där.

Maten i USA var inte sådär jättegott eller särskilt nyttigt, men det här smakade bra.

Rockrestaurangen på hotellet.

Barnen fick en varsin karikatyrtavla. Här är Mattis...

...och här är tösens. Fina minnen.

Det bjöds på många shower på hotellet.

En av de många karusellerna.

Vi såg vulkanutbrottet vid Mirage...

Här väntar vi med spänning att det ska börja...

Det gick inte att få bra foton, men vilken mäktig känsla och upplevelse att se detta. Otroligt vackert och det kändes i hela kroppen.

Svärmor och hennes syster njöt av ett glas rött till lasagnen.

Barnen och gondolerna vid Venedigs kanal, det häftiga var att detta var inomhus!

Hajbad på Golden Nugget. Så häftigt!

Jag, Matti och några av de många hajar.

Barnen fick göra ett varsitt gosedjur och tösen valde att göra en nalle.

Matti gjorde SvampBob och var (är) så lycklig!

Sjukdomen satte även stopp för våra planer att gifta om oss, men maken köpte en ny ring till mig iaf. Min gamla ärju för stor och jag har länge velat ha en i silver.

En annan rolig upplevelse var att åka "privatflyg" till Texas. Det var bara vi på flyget och vi fick sitta var vi ville. Vi fick gratis snacks- och godis och blev behandlade som kungar. Vi bodde på Hilton och det kan jag också rekommendera. Man kunde själv bestämma hur mjuk eller hård madrass man skulle ha och med min trasiga rygg är det guld värt! En av de bästa upplevelserna på hela resan var att äntligen träffa makens affärspartner med familj. De två har under åtta år byggt upp sitt företag, skrivit och publicerat 10+ böcker men hade aldrig ens hört varandras röster. Internet är häftigt med många möjligheter och jag är så lycklig över att de, efter alla dessa år, äntligen fick ses. Vi kommer träffa dem igen i augusti när vi åker till Indianapolis, ser verkligen fram emot det :)

Hemresan var rätt jobbigt med förseningar och 12-timmars väntan på flygplatsen. Hemresan tog 30 timmar och man var SÅ sliten i flera dagar. Jag är väldigt imponerad över barnen som var så duktiga och hjälpsamma, inget gnäll trots sömnbrist och tristess.

Klockan närmar sig tre och jag ska upp om fyra timmar. Dags att stänga ner datorn och få lite sömn. Härligt att minnas tillbaka och till er som har funderingar på att åka till USA har jag bara en sak att säga - ÅK! Ni kommer inte ångra er, det är ett minne för livet <3

USA - LA (bildbomb!)

Efter NY var det dags att lämna kylan bakom oss och åka till Los Angeles och värmen. Flygresan tog sju timmar och vi var rätt trötta när vi kom fram på kvällen. Men de varma vindarna och synen av palmerna tog död på tröttheten väldigt snabbt. Vi hyrde bil, vilket egentligen är ett måste där borta om man vill kunna se och uppleva något, och maken körde oss till hotellet, Menage. Jag kan beskriva hotellet med ett ord - WOW! Rummen var stora, sängarna bekväma, AC:n fungerade, personalen var fantastisk, maten god, poolen stor... kan inte klaga på något.

Jag blev förälskad i staden på en gång, nu förstår jag varför folk flyttar dit. Klimatet och människorna som lockar många och jag vet att jag kommer sakna staden väldigt  länge. Vi hann se och uppleva mycket, vilken frihet att ha "egen" bil där. Det blev en hel del shopping (skor, kläder, smycken, mobiler, mat, leksaker,  underkläder från Victoria Secret) och vi besökte Universal Studios, Seaworld och Disneyland. Vi var till Santa Monica Beach och promenerade längs med piren och beundrade utsikten. Jag vet inte när jag sist har mått så bra som där. Människorna var till och med trevligare där än i NY. Så glada, nyfikna och hjälpsamma. Min dotter konstaterade väldigt snabbt att amerikanerna verkar mycket gladare än vi här hemma i Sverige. Hon sa att hon nästan gråter av lycka, att deras leenden smittar av sig. Så härligt! Och jag kan hålla med.

Dålig bild på ett jättefint rum. När (inte om) vi åker tillbaka så ska vi bo på samma hotell.

Poolområdet, här trivdes hela familjen.

Plaskande barn. Jag älskar deras  vintrar!

Santa Monica Beach, vilket ställe! Där fanns även karuseller, butiker, museum och restauranger . Ja, det shoppades lite även där :)

Maken med sin frusna youghurt.

Utsikten <3

Barnen badade och bredvid oss satt ett par med mössa och vantar på sig. Tokiga turister, tror jag att de tänkte när de såg oss.

I love LA, kärlek vid första ögonkastet.

Fåglarna lockades runt svärmor.

Vi promenerade längs med Hollywood Walk of Fame och jag hittade min stora favorit, John Travolta.

Svärmors födelsedagsmiddag på Hardrock Café. Mumma!

Disneyland dag 1. Vi besökte två av deras tre parker.

Det blev massa karuseller och jag är glad att t.om jag kunde åka några. Här tog vi en båttur och fick se Disneyfigurernas hem.

Paraden.

Seaworld var faktiskt häftigare än Disneyland. Och San Diego är en mycket mysig och vacker stad.

Det bjöds på delfinshow...

...och späckhuggarshow. Wow, vilken upplevelse!

Vi tog en mycket blöt båttur, frös resten av dagen. Inte alls konstigt att jag blev sjuk.

Ante kom på alldeles för sent att han är livrädd för höjder. Vi andra njöt av att åka linbanan, men stackars maken var rädd.

En av många kyrkor vi såg, men jag tror att den här var den vackraste.

Ett besök på Universal Studios och en av mina bästa dagar! Vi fick uppleva så mycket häftigt som inte kunde fångas på bild. Alla simulatorer (med bl.a Transformers där vi räddade världen och berg- och dalbanan med Simpsons), båtturen i Jurassic Park, specialeffekterna som används i filmer, såsom jordbävningar, bränder, storm osv. Skräckupplevelsen hos dinosaurierna och så mycket mer!

Matti hittade en av sina stora favoriter, Nicke Nyfiken.

Jag älskar simulatorer, t.om jag med min rygg fick uppleva "berg- och dalbanan". Detta var dock mer läskigt än en riktig en :D Jag skrek mig hes.

Vi fick se var många filmer och tv-serier har spelats in. Detta är en av husen i Desperate Housewives.

En lycklig make :)

Vi köpte två Homer Simpsons donuts. Stora och söta.

Vi besökte tredje parken i Disneyland som var mkt roligare än de två andra :) Trots regn så hade vi en härlig vistelse där.

Vi visste inte vad som väntade oss när vi klev in på skräckhotellet. Jag tror jag glömde hjärtat nånstans där inne, men detta är ett av de bästa karusellerna jag någonsin åkt!

Matti fann en ny vän :)

Vi tog en båttur i Ariels värld.

Vi åkte den där pariserhjulet som inte riktigt var en sån som vi är vana med. Den gungade och flyttade på sig och det kändes emellanåt osäkert att sitta där. Behöver jag skriva att maken var rädd? :)

Sista morgonen på hotellet och barnen tog sitt sista dopp där. Sorgligt att lämna en underbar stad och hotell bakom sig. Vi kände oss verkligen hemma där.